Nationalmuseet i Damaskus

Museet inrättades 1919, under kung Faisals kortlivade Arabiska kungariket Syrien, och inhystes först i al-Adiliyya-madrasan. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia utgjorde donationer från damaskuska familjer kärnan i samlingen 1920. Den nuvarande byggnaden intill Sulaymaniyya-takiyyan är från 1936; enligt arabiskspråkiga Wikipedia öppnades dess första del det året efter ritningar av den franske arkitekten Écochard. Tyskspråkiga Wikipedia anger 1939 för flyttningen av samlingarna, engelskspråkiga Wikipedia 1950 för den officiella invigningen.

Enligt engelsk- och arabiskspråkiga Wikipedia följde utbyggnader 1953 (en flygel i tre våningar för föremål från islamisk tid och samtidskonst), 1963 (en föreläsningssal inredd som en damaskusk mottagningssal från osmansk tid, samt ett bibliotek), 1974 (paleolitiska fynd) och 2004 (neolitiska fornsaker); tyskspråkiga Wikipedia nämner utbyggnader 1956 och 1975.

Museet stängdes 2012 på grund av det syriska inbördeskriget; mer än 300 000 föremål gömdes på hemliga platser. Fyra av dess fem flyglar öppnade igen den 29 oktober 2018. Efter Damaskus fall stängdes det åter den 7 december 2024 och säkrades på antikvitetsmyndighetens begäran av krigare ur Hay'at Tahrir al-Sham; det öppnade igen den 8 januari 2025.[1][2][3]

Den långa, L-formade byggnaden står i en trädgård väster om den gamla staden, mellan Damaskus universitet och takiyyan vid Shukri al-Quwatli-gatan. Dess huvudingång utgörs av fasaden från det umayyadiska ökenpalatset Qasr al-Hayr al-Gharbi, som flyttades från Syriska öknen och återuppbyggdes här; engelsk- och arabiskspråkiga Wikipedia daterar palatset till 727. Inne i byggnaden har ett damaskuskt mottagningsrum från 1700-talet och Yarhais hypogeum från Palmyra rekonstruerats; museiträdgården tjänar som utställning under bar himmel.[1][2][3]

Samlingarna är ordnade i fem flyglar: förhistoria, det forntida Syrien, den klassiska tiden (seleukidisk, romersk, bysantinsk), den islamiska tiden och samtidskonst. Museet äger mer än 5 000 kilskriftstavlor, bland dem en tavla med det ugaritiska alfabetet, som betraktas som det tidigast kända alfabetet, samt skulpturer från Tell Halaf.

Väggmålningarna från synagogan i Dura-Europos flyttades till Damaskus på 1930-talet; samlingssalen visas i museet i sitt ursprungliga arrangemang. Enligt tyskspråkiga Wikipedia är visningstiden begränsad av konserveringsskäl. År 2025 kunde en delegation av forskare från länder utanför Syrien för första gången på årtionden se målningarna.[1][2][4]

Den 9 november 2025 (arabiskspråkiga Wikipedia: natten mot den 10 november) stals sex marmorstatyer från romersk tid efter ett inbrott på den klassiska avdelningen. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia återfanns statyerna senare och tjuvarna greps. I juli 2026 återlämnade Frankrike 23 syriska föremål, som museet ställde ut sommaren 2026. Inga uppgifter om byggnadens skick finns tillgängliga.[1][3]