SyrienKultur · Tro · Historia
Saladins mausoleum i Damaskus.

Saladins mausoleum i Damaskus. · Foto: Jan Smith · CC BY 2.0 · Wikimedia Commons · Registrerad 2010

Tillbaka till kartan
Historisk arkitekturDel av världsarvet: Gamla staden i DamaskusHotat världsarv sedan 2013Granskad

Saladins mausoleum

Lokalt namn: ضريح صلاح الدين الأيوبي

اسم المكان

ضريح صلاح الدين الأيوبي

محافظة دمشق – سوريا

مرحبًا، أريد الذهاب إلى ضريح صلاح الدين الأيوبي في محافظة دمشق. هل يمكنك إيصالي إلى هذا المكان؟

33.51211, 36.30593

Koordinaterna gäller platsen i atlasen; ingången kan ligga någon annanstans. Kontrollera på plats innan du åker.

Google MapsOpenStreetMap

Saladins mausoleum är den ayyubidiske sultanen Saladins gravplats, på norra sidan av Umayyadmoskén i Damaskus gamla stad. Den kupolförsedda graven byggdes kort efter Saladins död 1193; av den angränsande al-Aziziyya-madrasan återstår endast lämningar.

Historia

Saladin dog i Damaskus den 4 mars 1193 och begravdes först i citadellet. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia köpte hans son al-Afdal ett hus i kvarteret al-Kallasa nära Umayyadmoskén och byggde där en kupolgrav; kvarlevorna flyttades dit 592 e.H. (1195). Engelskspråkiga Wikipedia anger 1196 som byggnadsår. En annan son, al-Aziz Uthman, lade enligt arabiskspråkiga Wikipedia 593 e.H. till al-Aziziyya-madrasan öster om kupolen, och byggnaden är också känd under detta namn.

Enligt arabiskspråkiga Wikipedia kläddes väggarna med blått kakel 1137 e.H., och i början av 1900-talet omvandlade den osmanske guvernören Ziya Pasha den förfallna madrasan till en trädgård. Kejsar Wilhelm II besökte graven 1898 under sin orientresa och lät lägga ned en krans där, som efter första världskriget hamnade på Imperial War Museum; engelskspråkiga Wikipedia uppger att den avlägsnades av antingen Faisal I eller T. E. Lawrence.[1][2][3]

Arkitektur

Mausoleet är en kupolbyggnad av en typ som är typisk för det ayyubidiska Damaskus. Den kvadratiska gravkammaren har ablaqväggar och täcks av fyra bågar och en räfflad kupol, där en tvåstegs trumma med åtta och sexton sidor utgör övergången. Ett rum för koranrecitation ligger i öster, mindre rum i norr. Av madrasan återstår enligt arabiskspråkiga Wikipedia mihraben och den östra ingångens båge, enligt engelskspråkiga Wikipedia några kolonner och en inre båge.

Två sarkofager står inne i byggnaden. Den äldre kenotafen av trä (valnöt, enligt arabiskspråkiga Wikipedia), snidad med geometriska och florala motiv och ayyubidiska inskrifter, sägs innehålla Saladins kvarlevor. Bredvid står en tom sarkofag av vit marmor från omkring 1900; tysk- och arabiskspråkiga Wikipedia beskriver den som en gåva från Wilhelm II 1898, medan engelskspråkiga Wikipedia tillskriver den sultan Abdülhamid II och uppger att Wilhelm II senare restaurerade den. Väggarna bär blågröna osmanska kakelplattor; enligt arabiskspråkiga Wikipedia är kakelpanelen, 475 gånger 238 centimeter, den största fullständiga välvda panelen av sitt slag i Damaskus.[1][2][3]

Användning och betydelse

Mausoleet hör till de mest kända medeltida islamiska gravarna i Syrien och blev i slutet av 1800-talet en plats för symbolisk minnespolitik. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia rymmer dess trädgård ytterligare fem gravar: den syriske politikern Abd al-Rahman Shahbandars, mördad 1940; Yasin al-Hashimis, två gånger Iraks premiärminister, som dog i Damaskus 1937; samt tre osmanska flygares, som hade landat i Damaskus i januari 1914 och senare störtade.[2][3]

Tidslinje

  1. 1193

    Saladin dör i Damaskus och begravs först i citadellet.[2][3]

  2. 1195/1196

    Flyttning till det mausoleum som al-Afdal byggt (592 e.H. = 1195 enligt tysk-/arabiskspråkiga källor; byggt 1196 enligt engelskspråkiga Wikipedia).[1][2][3]

  3. 593 e.H.

    Al-Aziz Uthman lägger till al-Aziziyya-madrasan (enligt arabiskspråkiga Wikipedia).[3]

  4. 1898

    Kejsar Wilhelm II:s besök; krans nedlagd, marmorsarkofag skänkt (tysk-/arabiskspråkiga källor).[2][3]

  5. början av 1900-talet

    Guvernören Ziya Pasha omvandlar den förfallna madrasan till en trädgård.[3]

  6. 2000-talet

    Restaurering av torget kring graven (enligt arabiskspråkiga Wikipedia).[3]

Dokumenterat skick

Bevarad · per 2026-10-30 Historiskt dokumenterat

Källa för status: Wikipedia (no damage reported)

Enligt arabiskspråkiga Wikipedia restaurerades torget kring graven på 2000-talet. Ingen nyare rapport om skicket finns tillgänglig. Mausoleet ligger inom Damaskus gamla stad, för vilken Unesco nämner stadsmurarna, citadellet och vissa moskéer och gravar som bevarade medeltida byggnader.[3][4]

Besök

Ingen verifierad besöksinformation. Att platsen finns med i atlasen betyder inte att den är öppen eller säker att besöka.

Ta sig hit & bo

Dokumenterade tjänster för resor, boende och transport i Damaskus:

Alla resetjänster för Damaskus

Sjukvård i närheten

Fågelvägen från denna plats. Data: OpenStreetMap, per 2026-10-30. Driftstatus ej kontrollerad – ring innan ni åker.

Källor (12)
  1. Wikipedia (en): Mausoleum of Saladin rev. 1353602595 · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  2. Wikipedia (de): Mausoleum Saladins rev. 268231625 · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  3. Wikipedia (ar): ضريح صلاح الدين الأيوبي rev. 72564206 · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  4. UNESCO World Heritage Centre: Ancient City of Damascus · 2026-10-30
  5. Wikidata · CC0 · 2026-10-30
  6. Wikipedia (es) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  7. Wikipedia (fa) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  8. Wikipedia (hi) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  9. Wikipedia (it) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  10. Wikipedia (pt) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  11. Wikipedia (ur) · CC BY-SA 4.0 · 2026-10-30
  12. OpenStreetMap · ODbL · 2026-10-30
Granskad · Senast granskad: 2026-10-30. Granskad fält för fält mot de angivna källorna (AI-stödd redigering). Expertgodkännande återstår.
Widersprüche: (1) Baujahr – en 1196 ('drei Jahre nach Saladins Tod'), Wikidata-Inception 1196; de/ar Überführung 592 H. = 1195. (2) Marmorsarkophag – en: von Abdülhamid II. errichtet, von Wilhelm II. restauriert; de/ar: Geschenk Wilhelms II. 1898. (3) Kranz – de: von Wilhelm II. niedergelegt, nach dem Ersten Weltkrieg ins Imperial War Museum; en: von Faisal I. oder Lawrence entfernt. (4) Fliesen – de: 17. Jh.; ar: Verkleidung 1137 H. – Datierungen nicht abgeglichen, im Text getrennt wiedergegeben. (5) Reste der Madrasa – en: Säulen und Innenbogen; ar: Mihrab und östlicher Eingangsbogen. (6) Holz-Kenotaph – en: 'soll' die Gebeine enthalten. Anekdote über General Gouraud (nur ar, ohne Beleg) nicht übernommen. Q-ID Q183562 (Umayyaden-Moschee) aus dem bestehenden Redaktionsdatensatz; Q3678596 aus Wikidata P361, Label nach UNESCO-Seite – bitte prüfen. Einschreibungsjahr der Welterbestätte nicht im Paket.

Din åsikt räknas

Förslag, klagomål och åsikter

Har du en idé, ett klagomål eller hittat ett fel? Skriv till oss – meddelandet går direkt till den som driver sidan.

Vad gäller det?