Ma‘bad Bal

Templet reser sig på en tell som varit bebodd sedan tredje årtusendet f.Kr., ovanpå ett tidigare hellenistiskt tempel. Engelsk- och arabiskspråkiga Wikipedia daterar dess invigning till år 32 e.Kr., den arabiskspråkiga artikeln med hänvisning till en inskrift på en statybas daterad den 6 nisan år 343 i den seleukidiska tideräkningen; tyskspråkiga Wikipedia anger i stället 32 f.Kr. Gårdens portiker byggdes mellan omkring 80 och 120, den västra portiken först omkring mitten av 100-talet. Aurelianus trupper plundrade templet 273, och kejsaren lät därefter reparera det.[1][2][3][4]

En omkring 205 m lång mur omslöt en stenlagd gård kantad av korintiska portiker, med ingång genom västporten. På ett podium i mitten stod cellan, omgiven av kolonner. Ovanligt för ett tempel av romersk typ låg dess ingång på en långsida; inuti fanns två helgedomar, i norr och söder, samt fönster och trappor till takterrasser.[1][2]

Templet stängdes mellan 385 och 388 under pretorianprefekten Maternus Cynegius och blev en kyrka under den bysantinska perioden. Under umayyaderna tjänade en del av det som församlingsmoské; från 1132 var tempelområdet ett citadell som omslöt byn Tadmur. Moskén och husen förblev i bruk tills fransk-syriska arkeologer röjde tempelområdet på 1920-talet (arabiskspråkiga Wikipedia anger 1930).[1][3][4]

Taket i den norra helgedomen visade en gudom omgiven av de sju planeterna och zodiakens tolv tecken. En relief med en kamel som bär gudens bild och beslöjade kvinnor dokumenterar festprocessionerna. Unesco räknar templet till de viktigaste religiösa byggnaderna från första århundradet e.Kr. i Östern.[1][3][5]

IS sprängde tempelbyggnaden den 30 augusti 2015; den 31 augusti bekräftade UNITAR med hjälp av satellitbilder att huvudbyggnaden och en angränsande kolonnrad förstörts. Entrébågen och yttermurarna klarade sig. I juli 2017 skannade det franska företaget Art Graphique et Patrimoine rasmassorna som underlag för planeringen av en restaurering.[1][2]