Khan Asad Pasha

Engelskspråkiga Wikipedia daterar byggnaden till 1751–52, Wikidata till 1752 och arabiskspråkiga Wikipedia till 1167 e.H./1753, fyra år efter Azmpalatset; den tyskspråkiga anger endast 1700-talet. Byggherre var As'ad Pasha al-Azm, osmansk guvernör i Damaskus. Under den osmanska tiden tog khanen emot karavaner från Bagdad, Mosul, Aleppo, Beirut och andra platser, och rum hyrdes ut till framstående köpmän.

Enligt arabiskspråkiga Wikipedia var khanen först guvernörens privata egendom, övergick senare till flera köpmän och förvärvades och restaurerades slutligen av den syriska antikvitetsmyndigheten. Restaureringen tilldelades Aga Khans arkitekturpris; källorna anger inget årtal.[1][2][3]

Byggnaden är uppförd i damaskusk svartvit murningsteknik med omväxlande ljusa och mörka stenskift. Den breda fasaden har i mitten en stor dekorerad portal med en muqarnasnisch. Gården är indelad i nio lika stora kvadrater; åtta bär kupoler, var och en vilande på fyra massiva pelare, medan den mittersta är en rund öppning mot himlen ovanför en åttkantig bassäng med fontän. Engelskspråkiga Wikipedia ser persiska drag i den centrala öppningen. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia tillkom senare en glaskupol, ritad av arkitekten Abir Arqawi, över öppningen, och kupolerna når 20 m höjd.

Bottenvåningen användes för förvaring och som stall; arabiskspråkiga Wikipedia räknar 21 förrådsrum och en liten moské i det nordvästra hörnet. På övervåningen ligger bakom gallerier 45 gästrum med små kupoler och ursprungliga dörrar och fönster. Kupoltaket skyddade varorna mot ljus, värme och kyla.[1][2][3]

Enligt tyskspråkiga Wikipedia fungerar khanen som museum och kulturcentrum för utställningar och konserter; den arabiskspråkiga beskriver den som en plats för utställningar och en hantverksmarknad. Engelskspråkiga Wikipedia kallar den stadens mest ”ambitiösa” arkitektoniska verk. Damaskus gamla stad är ett av Unescos världsarv, och Unesco nämner uttryckligen khanerna bland de byggnader som ligger till grund för dess värde.[1][2][3][4]

Källorna innehåller inget daterat uttalande om skicket. De dokumenterar restaureringen och användningen som kultur- och utställningslokal; enligt arabiskspråkiga Wikipedia restaurerades några kupoler ”nyligen”. Damaskus gamla stad har sedan 2013 stått på listan över hotade världsarv.[2][3][4]