Sankta Theklas kloster

Regionen Qalamoun blev kristen på 300-talet, då områdets första kloster grundades. Enligt Mikha'il al-Burayks krönika återuppbyggdes Sankta Theklas kloster och Johannes döparens kyrka 1756; Wikidata anger detta år som tillkomstdatum. År 1840 noterade den ryske konsuln Uspenskij fyra munkar där. År 1906 byggdes en kyrka vid grottan över resterna av en forntida kyrka av okänd ålder. Gästhuset byggdes 1934; klosterbyggnaden påbörjades 1935 och fick en andra våning 1959.[1][2]

Bottenvåningen rymmer ett mottagningsrum, en refektorium och rum för försäljning av religiösa föremål; övervåningen rymmer nunnornas celler, med kök och bakhäll nedanför. En byggnad från 1888 restaurerades som patriarkresidens. En stege högst upp i huvudbyggnaden leder direkt till helgedomen, en klippgrotta från de tidigaste kristna århundradena, uppdelad i en helig källa och två små, nyligen moderniserade kyrkor. Unescos post på den preliminära listan beskriver det kraftigt restaurerade klostret på branten intill ett klippskydd med en källa som droppar från taket, med ett kapell, en klostergång och ekonomibyggnader.

Ikonerna i Johannes döparens kyrka, i grottan och i abbedissans flygel härrör mestadels från mitten av 1700-talet till slutet av 1800-talet, däribland tre verk av patriarken Sylvestros och fyra av Mikha'il Mhanna al-Qudsi från Jerusalemskolan. Tyskspråkiga Wikipedia noterar att dessa beskrivningar återger tillståndet före 2013.[1][2][7]

De apokryfiska Paulus- och Theklagärningarna från 100-talet framställer Thekla som en lärjunge till aposteln Paulus. Enligt en senare legend klövs klippan när hon flydde undan sin fars soldater, så att hon kunde undkomma in i grottan; namnet Maaloula (”ingång”) sägs komma av denna klyfta. Källan tillskrivs helande krafter. Klostret är ett viktigt kristet pilgrimsmål, och även muslimer vördar helgonet. Enligt arabiskspråkiga Wikipedia lockar Sankta Theklas fest den 24 september tusentals besökare.

Före kriget bodde här enligt engelsk- och tyskspråkiga Wikipedia sju nunnor och abbedissan Pelagia Sayyaf, som drev ett litet barnhem.[1][2][3][4][6]

Från september 2013 utkämpades strider om Maaloula. Den 3 december 2013 intog al-Nusrafronten byn och förde bort abbedissan, tolv nunnor och – enligt tyskspråkiga Wikipedia – två hushållsanställda; de hölls i Yabroud och frigavs den 9 mars 2014 i ett fångutbyte. Klostret plundrades och skadades svårt. Sedan byn återtagits den 14 april 2014 renoverades det och öppnade igen i augusti 2018. Förstörda ikoner har ersatts med ikoner från Ryssland.[2][4][5]