Mari

Enligt engelskspråkiga Wikipedia och Unesco grundades Mari omkring 2900 f.Kr. som en ny stad för att kontrollera vattenvägarna på Eufrat; tyskspråkiga Wikipedia anser att grundandet inte är dokumenterat. Den första staden (”Ville I”) övergavs omkring 2550 f.Kr. av okända skäl, återuppbyggdes före 2500 f.Kr. och blev som ”det andra riket” en mäktig stat med starka sumeriska kulturella band som förde ett långt krig med Ebla. Omkring 2300 f.Kr. (mellankronologin) förstörde Sargon av Akkad staden.

Efter dess återupprättande under akkadiskt styre styrdes Mari av militära guvernörer (shakkanakku), som blev självständiga när Akkadiska riket föll sönder. Omkring 1830 f.Kr. tog den amoritiska Limdynastin över; under Zimri-Lim (från omkring 1776 f.Kr.) blomstrade riket. Hammurabi av Babylon besegrade honom omkring 1761 f.Kr. och jämnade staden med marken efter ett uppror; tyskspråkiga Wikipedia anger 1759 f.Kr. (mellankronologin). Mari överlevde som en liten bosättning under babyloniskt och assyriskt styre tills den försvann ur källorna under den hellenistiska perioden.

Platsen upptäcktes 1933 när beduiner som grävde efter en gravsten hittade en huvudlös staty; ett team från Louvren började gräva den 14 december 1933. Utgrävningarna leddes av André Parrot (till 1974), Jean-Claude Margueron (1979–2004) och från 2005 Pascal Butterlin; Unesco räknar 42 kampanjer.[1][2][4][5]

Den första staden hade en strikt cirkulär plan med omkring 1,9 kilometers diameter (tyskspråkiga Wikipedia och den seriella posten på den preliminära listan: omkring 2 km), skyddad av en yttre översvämningsvall och en inre vall med torn, och förbunden med Eufrat genom en kanal. Palats och tempel stod i centrum, däribland ”Enceinte Sacrée” och tempel åt Ninhursag, Ishtar och Shamash; under shakkanakku tillkom ett ”Lejontempel” åt Dagan.

Zimri-Lims palats hade enligt engelskspråkiga Wikipedia 275 rum; Unescos beskrivning anger mer än 2,5 hektar med omkring 300 rum och gårdar samt lertegelmurar bevarade upp till fyra–fem meters höjd med väggmålningar. Enligt Unesco omfattar tellen, som bildats av tre ovanpå varandra liggande städer, mer än 14 hektar och reser sig upp till 14,5 meter.[1][2][4][5]

Lertavlearkiven – sammanlagt över 25 000 tavlor enligt engelskspråkiga Wikipedia, varav mer än 20 000 från Zimri-Lims arkiv från omkring 1800–1750 f.Kr. – dokumenterar förvaltning, diplomati och handelsnätverk som nådde Afghanistan och Kreta. Semitiska och sumeriska gudomar dyrkades, med Dagan i spetsen för panteon. Fynden förvaras i Louvren, nationalmuseerna i Aleppo och Damaskus samt museet i Deir ez-Zor. Mari har sedan 1999 stått på Syriens preliminära lista och förekommer dessutom, tillsammans med Dura-Europos, i ytterligare en post på den preliminära listan.[1][2][4][5]

Utgrävningarna har varit avbrutna sedan 2011. Platsen kom under väpnade gruppers kontroll; en officiell rapport från 2014 angav palatset, baden och Ishtars och Dagans tempel som plundrarnas mål. Enligt tyskspråkiga Wikipedia grävde IS-krigare tunnlar in i palatset och sprängde det skyddstak som installerats 2010; våren 2018 betraktades Mari som den mest plundrade platsen i landet. Engelskspråkiga Wikipedia rapporterar fjärranalysbelägg för omfattande plundring mellan 2011 och 2022.[1][2]