Stora moskén i Aleppo

Moskén byggdes på platsen för den hellenistiska agoran, senare trädgård och begravningsplats till Sankta Helenas katedral. Enligt senare tradition påbörjade kalifen al-Walid I bygget 715 och hans efterträdare Sulayman fullbordade det 717. Arkitekturhistorikern K. A. C. Creswell tillskriver den enbart Sulayman; Jere L. Bacharach anser att deras bror Maslama ibn Abd al-Malik, då guvernör i Jund Qinnasrin, är den mest sannolika byggherren.

Den omkring 45 meter höga minareten i nordvästra hörnet påbörjades 1090 och fullbordades 1094 enligt engelskspråkiga Wikipedia; dess arkitekt var Hasan ibn Mufarraj al-Sarmini. Arabiskspråkiga Wikipedia daterar byggstarten till mirdasiden Sabiq ibn Mahmud (472 e.H.). Efter en stor brand restaurerade zengidhärskaren Nur al-Din moskén – 1159 enligt engelskspråkiga Wikipedia, efter en brand 1169 enligt den tyskspråkiga (den arabiskspråkiga anger branden till 564 e.H./1168). Mongolerna jämnade moskén med marken 1260. Mamlukerna reparerade och byggde om den; sultan Qalawun ersatte den brända mihraben 1285, och en ny minbar tillverkades under al-Nasir Muhammad. Gården och minareten renoverades 2003.[1][2][3]

Planen liknar Umayyadmoskén i Damaskus: en stor gård belagd med svart och vit sten i geometriska mönster, omgiven av portiker, med två överbyggda tvagningsfontäner och ett solur. Arabiskspråkiga Wikipedia anger måtten till omkring 105 × 77,75 m. Bönesalen i söder har tre skepp med kryssvalv, en minbar från 1400-talet, en rikt snidad mihrab och den helgedom som sägs rymma reliker av Sakarias, Johannes döparens far. Östra salen härrör från Malik Shahs regeringstid (1072–1092); norra salen renoverades under sultan Barquq (1382–1399).

Minareten av huggen sten hade fem våningar och bar mer reliefornamentik än någon annan byggnad från islamisk tid i Aleppo utom Shu'aybiyah-madrasan. Brills First Encyclopaedia of Islam kallade den ”helt unik i hela den muslimska arkitekturen”.[1][3]

Byggnaden är en församlingsmoské (fredagsmoské). Ett litet museum med gamla handskrifter var knutet till den. Unesco nämner Stora moskén, grundad under umayyaderna och återuppbyggd på 1100-talet, som en del av det enastående universella värdet hos Aleppos gamla stad.[1][2][4]

Den 13 oktober 2012 skadades moskén allvarligt i strider mellan Fria syriska armén och regeringsstyrkorna. Den 24 april 2013 rasade minareten; regeringen och oppositionen beskyllde varandra, och Syriska observatoriet för mänskliga rättigheter ansåg det möjligt att den rasat till följd av tidigare strider. Mellan 2012 och 2016 rasade delar av murarna, bönesalen brann och historiska föremål gick förlorade. Enligt engelskspråkiga Wikipedia (oktober 2026) inleddes restaureringen omkring 2017; moskén öppnade igen för ramadan i mars 2025 och helt i oktober 2026 efter 13 års stängning.[1][2][3]