Eufratsjön

Engelskspråkiga Wikipedia anger en maximal volym på 11,7 km³ men uppger två olika maximala ytor (525 km² och 610 km²); den faktiska volymen är betydligt lägre, 9,6 km³, med en yta på 447 km². Arabiskspråkiga Wikipedia anger en maximal volym på 14,1 km³.

Den västra stranden har utvecklats till ett viktigt våtmarksområde; på den sydöstra stranden har områden återbeskogats med vintergröna träd, däribland aleppotall och eufratpoppel. Sjön är en viktig övervintringsplats för flyttfåglar; före 2004 skyddade regeringen delar av stranden mot jägare genom att låta tillfartsvägar förfalla. Ön Jazirat al-Thawra är ett naturreservat.[1][3]

De första planerna på en damm i den syriska delen av Eufrat är från 1927. År 1957 kom Syrien överens med Sovjetunionen om tekniskt och finansiellt bistånd, följt 1960 av ett finansieringsavtal med Västtyskland och 1965 av ytterligare ett med Sovjetunionen. Dammen byggdes mellan 1968 och 1973; fyllningen av magasinet inleddes 1974 genom att flodens flöde minskades. Projektet fullbordades under president Hafez al-Assad som en del av hans moderniseringspolitik och jordbruksreformer. År 1975 klagade Irak över att flödet hade sjunkit under en godtagbar nivå och hotade att bomba dammen; medling av Saudiarabien och Sovjetunionen löste konflikten.

Före översvämningen pågick 1963–1974 ett internationellt program för räddningsutgrävningar på platser från sen natufisk tid till den osmanska perioden, däribland Tell Abu Hureyra, Emar, Habuba Kabira, Mureybet, Tell es-Sweyhat, Tell Fray och Dibsi Faraj. Qal'at Ja'bar, vars kulle blev en ö, fick en skyddande glacis, och två minareter i Mureybet och Meskene flyttades ut ur översvämningszonen.

Under inbördeskriget sjönk vattennivån betydligt, möjligen eftersom kraftverket tog mer vatten än Eufrat tillförde. I maj 2026 nådde nivån enligt engelskspråkiga Wikipedia 97 %, en höjd som inte setts på årtionden, vilket orsakade översvämningar nedströms i provinserna Raqqa och Deir ez-Zor.[1][2]

Projektet skulle bevattna 640 000 hektar på båda stränderna. Gipsrika jordar, försaltning, kollapsande kanaler och böndernas ovilja att flytta gjorde att endast 60 000 hektar bevattnades 1984; år 2000 hade siffran stigit till 124 000 hektar, 19 % av planen. En rörledning förser Aleppo med 80 miljoner m³ dricksvatten om året från sjön.[1][2]